prabhāta
Dictionary Definitions
[apte] p. p. Begun to become clear or light. --taṃ Day-break, dawn; a- kṣṇoḥ prabhātamāsīta Ś. 2.
Root
Appears in 46 texts
AbhidhanacintamaniAgnipuranaAmarakosaAnandakandaAryasaptasatiAstangahrdayasamhitaBharatamanjariBrhatkathaslokasamgrahaDasakumaracaritaDivyavadanaGarudapuranaGautamadharmasutraGherandasamhitaGitagovindaHaribhaktivilasaHitopadesaKathasaritsagaraKokilasamdesaKurmapuranaLingapuranaMatrkabhedatantraMatsyapuranaNarmamalaRamayanaRasadhyayatikaRasamanjariRasaprakasasudhakaraRasaratnakaraRasaratnasamuccayaRasarnavaRasarnavakalpaRasendracintamaniRtusamharaSukasaptatiSusrutasamhitaTantrakhyayikaTantralokaTantrasaraUddamaresvaratantraVasisthadharmasutraVisnupuranaVisnusmrtimahabharatamahabharatamahabharataskandapurana-revakhanda
Lexicon Preview
p. p. Begun to become clear or light. --taṃ Day-break, dawn; a- kṣṇoḥ prabhātamāsīta Ś. 2.
Corpus Profile
- Part of Speech
- NOUN
- Total Occurrences
- 160
- Texts Appeared In
- 34
DCS: name of Kailāsa
Semantic Classification
Top Texts by Occurrence
Concordance (Sample)
-
tataḥ prabhāte niṣkāsya kāñjikena prakṣālya punaḥ saindhavapuṭe kṣiptvopari nava
-
tataḥ punaḥ prabhāte rakṣāṃ kṛtvā navaṃ chagaṇacūrṇaṃ kṣiptvāhorātraṃ ca kārīṣāg
-
tataḥ punaḥ prabhāte navaṃ bījapūrakamānīya tathaiva madhye rasaṃ kṣiptvā dolāya